Stockholm

Tänk att bara efter att ha flyttat fyra pendelågsstationer närmare Stockholm känna skillnaden. Detta är annorlunda.
jag är inte så nära att jag når tunnelbanestationen. den bussen tar 30 min för att komma till Alvik.
Centrumet är fotfarande en konkurens mellan ica och konsum plus lite lokala mathak, ett litet hobbybibliotek och massa parkbänkar, utplacerde av kommunen.
Ungarna i bygden driver omkring på stationen och bussen går aldrig som man vill.
Ändå, trots likheten, är olikheten slående.
Det är inte upplägget inte, namnet.
Jag var hos morfar i veckan, se hur gubben hade det i 'våla. Sitta och titta ut genom köksfönstret, träffa Peter, laga mat, kolla på bonde söker fru (ja han följer stenhårt) och se hur han lever sitt liv. Bonnesnacket inspererade mig till att prata alla olika dialekter som min hjärna medvetet eller undermedvetet kunde komma på, vilket visade sig ett dygn senare vara en blandning av vätskötska göteorska dalslänska och 'vålamål (om jag fick välja namn). En väldigt veckert samtal hade jag med Lina denna dag!
Där började jag se kontrasterna, inte bara mellan förort och kransort, utan vad Stockholm är. vilken densitet den staden har, inte som andra och inte på ett övernaturligt bra ätt, detta är inte en hyllning.
Stockholm är som en stor snäll ledsen blöt björn. Och i ärlighetens namn, jag gillar det inte här, inte på samma sätt som jag skulle gilla att bo i skogarna runt hemtrakterna Darlsland, men jag behöver vara här.
Efter att ha irrat omkring, åt alla rktningar med tunnelbanan och kors o tvärs bland alla gator har jag drabbats av en ofrivilligt saknad, jag hör hemma här, bor här, gillar det inte men det är bekant, så mycket är bekant! Jag vill bo kvar här för att känna staden och leva med den.
Att bo i kollektiv kalas mitt i denna soppa som stockholm häller över oss av vemodighet och individualism, betyder trygghet, min trygghet. Att va fler, tillsammans, i Stockholm, behövs.
Älska mer.
http://www.youtube.com/watch?v=U9wI5fmwqDg
Jonathan Johansson - Stockholm
/Louie

Hur skulle en vanlig lugn kväll se ut då?

Ett års-all-kort på svettis och friskis måste användas... enligt min mamma. Men jag ser en poäng. Det blev Ki-box vilket var väldigt mycket jobbigare än vad jag trodde. Det var i alla fall nyttigt att röra på sig, kanske ska jogga imorgon, det lugnar mig.

 

När jag mamma och Filip kommer hem lagar vi till jättegod pasta med frukostkorv tomat, pesto, permosan och olivolja, förmodligen inte så nyttigt och jag skulle tagit kort på det om jag inte va så hungrig att jag slaktade den, bokstavlig!

Appropå slakta, har hitta en najs ny seria, mimmi vet vad jag pratar om, en ny hypad serie med väldigt många vampyrer, det börjar bli överdrivet, jag vet, men det är skönt att få drfta bort.

kolla: The vampire diaries - http://tvshack.net/tv/The_Vampire_Diaries/season_1/episode_14/  

Love/ Loui


Jesus bär mig nu


Vilke underbar helg!
Bara tagit det lugnt, sett massa serier, pluggat, gjort flera koppar te och sett solen gå upp och ned, två gånger.
Fick extrajobb på lördagen, skulle städa typ halva källskolan, det tog sina saftiga timmar, men vänta, det va precis vad jag behövde.
Jag avskyr det jobbet, det är ensamt, monotont, svettigt, du får ont på konstiga ställen, om du är stressad skadar du dig garanterat på någon fjollig mopp och så luktar du urin/rengöringsmedel för att det inte finns handskar längre och detta leder till torra sprukna knogar, gnäll gnäll gnäll, visst? Men det va det bästa som skulle kunna hänt mig, just för den här tiden. Jag har haft så mycket att tänka på den senaste tiden så efter 6 timmar själv då jag har städat, gråtit, dansat, sjungit falsk, suttit tyst, legat i fosterställning, snackat i telefon, ätit knäckebröd, bett, tänkt mer, men till slut fått hel frid, hela vägen in i det rum som du aldrig kommer åt utan pappa Gud.
Personlig, det är vad han är. Bevis!: i torsdag hade vi ny generations konsertteam på skolan, så himla rätt! Hur kan samma konsert beröra helt olika människor på helt olika sätt på samma gång, han lever i, längtar efter och älskar min skola och varenda person som traskar in och ut med eller utan matkort till alla vita koridorer varje dag. Om du inte tro mig, fråga honom själv, han finns där om du vill något.

Mimmi jag och anka skulle iaf göra våfflor i fredags, det hände inte, för kyrkan va proppad med äventyrsklubben och vi hade typ ingenstans att vara. Så vi åkte och bowlade, Lo the Prow, A-dog, Ida-ho och Maria prövade den oljade banan, alla satte striken!
Somnade bredvid mimmi klockan tre efter att ha våldgästat donken. Fina vän, du lyser där du går.

Bilden nedanför? Roki!! Indienresan insperar mig, tittar på bilder ibland och det här är vad jag hittade.




Du får sova gott inatt, jag vet att jag kommer göra det/ Lou

Kappsäcksdate

Har precis packat, min helg får plats i en gammal trunk

det är frihet!

 

Anlände tidigt till skolan idag, jag och ellinor skulle skriva affischer till konserten som spelas av Ny generations konsertteam på samgymnasiets aula nästa torsadg, den 25e. Hon hade lyckats med att göra lusekoftekaffe, det smakade uppriktigt sagt fårull, men elli, du borde veta att vi älskar dig ändå!

 

Jag lunkar från estet upp till global och träffar Jens, Madde och Sofia, det är morgon, ingen orkar säga så mycket men Morgan anländer med två äpplen i handen. Det är min svenskalärare.

hans fliströja är lite öppen och det är bara hud som syns... så jag avbryter honom 

Emm, Morgan, har du något under?!

Han säger helt kallt, nej och ler som att det vore helt naturligt, och drar upp dragkedjan lite.

Madde Jens och Sofia börjar flumma sig och påpekar att någon kasnke har varit där och dragit lite och undrar vart han har varit någonstans.
Morgan kontrar med att verbalt visa upp bilden av att han skulle dyka upp lite svettig och anfådd och ha en liten öppen dragkedja, alla känner sig smutsiga på insidan, vi vet ändå redan för mycket.
Madde är snabb i käften och pekar på morgans äpplen och utbrister, befruktad!


Där har ni honom!

Aaaah!! Jag älskar min snevridna klass utan gränser,
jag har vuxit fast i er, ni är sådanna kvinnor som världen behöver flera av, Ni är hjältinnor.

Tåget kallar, ha det bra! /Loui


Pannkaksträff!

Kvällen har inneburit mys med mims, plugg, te, kaffe och en surrande dator till fina ord.

Vi kommer vara vänner oberoende av avstånd, jag vet, det måste vara så.

Helgen kommer att vara i Borås! det är dax för gamla pannkakor att rulla samman för en reunion, längtar efter att somna på en liggunderlag och tunn kudde, det är något magiskt med att leva på de saker du bär med dig.
Så jag och Michael lämnar kängen klockan tre imorgon, snopet va?

När glädjen för vardagen sipprar in som vatten som pyser ut från en ballong som har ett nålshål, slås jag av en längtan bort, jag är nog inte gjord för det här. Ge mig en kappsäck!


Drägg från alperna... Dräggiga tider helt enkelt :>


lite sexzi? kärlek// Loui


Fotoutkast


I fredags drog jag hem, men jag ville inte hem till villavillekulla...
Gick förbi lägenheten för att hämta nått, kommer inte ihåg vad det var.
Ingen hemma?
Oh! fett soligt! jag tar en sväng!

    

Kallt och snorigt värre! För mig har alltid snytservetter från lambi varit en grej för gamligar, min farmor har alltid haft ett paket bredvid hennes tidning på frukostbordet. Men efter denhär förkylningen kryper jag till korset, ge mig servetter.
Gick hem men kom på att jag kan ju lika gärna få jobbet gjort. Men Majk ville ha sällskap på jobbet så jag drog dit först, det kommer han att ångra...

   

Han sitter oskyldigt och klickar på datorn och pratar med söta Alice över skype, käkar lite pizza. Men min mellis blev hans död, jo du vet aldrig vart en fredag slutar.

Okej jag är lite mer freaky än vanligt, min älskade ungdomsstad klämmer vid tån och sitter konstigt. Den är inte gjord för mig längre. Glädje finns men hjärtat längtar efter mer, annorlunda.
Flyr jag kanske? jo, är villig att ända på det men tån är i vilket fall som helst röd.

Pappa räddade för en timme sedna mitt mattebetyg då han på sitt pedagogoska sätt beskriver en sekant och tagent med hjälp av en chipsskål och ett papper. Jag blir nästan sugen på att bli lärare. Men först ska vi pröva några andra ideér. Längtar efter att jumpa på isen genom mitt oskriva liv!

Sov gott ni räkor och andra empatiska unga!
löv/Lou


Hoppsan!

Rokibath påminde mig om att jag ahde en blogg, varför har ingen sagt det??
skönt att jag är så dålig på att uppdatera, då har jag inte några slaviska läsare som blir gråter om nätterna för att de inte får läsa om mitt underbara liv .     .       .

Jag har sedan sist snöat inne, packat, åkt till inden, levt kämpat, skrattat gråtit kramats och kommit hem några centimeter längre. Lite mer erfaren och mer tacksam över det liv som man ofta kämpar så mycket för att leva. 
Du tror att du vet, men du har ingen aning.

Sen har jag andats några korta andetag, packat och dragit till Alperna. En veckas andpause! Men det var en magisk resa, mäktiga berg och långa nätter, skulle inte göra det ogjort för allt smör i småland. (vem vill ha det?)

Jag har köpt en kamera, så himla bra! Men eftersom jag är i skolan kan inget ladas upp, roki påminde mig du vet. Så jag måste springa till Jonathans lektion, plugg aaaaah plugg aaaaah!

Löv/loui 


Snöndag

Vilket vackert snötecke som ligger över det blågula landet. Kommer att sakna det när Indien kommer närmare och närmare, tänka sig tre års väntan, nu står vi här, vi kommer att åka, snart! Skriv upp 26 januari på din hand, för då lämnar G3 snön för varmare breddgrader och starkare mat. 
Syskonen är borta igen, det är okej, jag känner mig så gott som borta här ifrån i alla fall. Inte på det dåliga sättet utan mer en naturlig proces. Mamma och pappa har det så bra tillsammans, det finns flera olika fingrar som pekar mot föränding i framtiden, halååå! studenten jue den 4 Juni, ett annat datum att komma ihåg.
Så jag känner mig redo att se vart Pappa leder mig, jag kollar undrande upp mot Honom, och är rädd för livet som stort. Men som Anders sa, Han kom från framtiden, har vet redan allt, nu står Han bakom mig och vill leda mig på Hans vägar. Jag är inte rädd längre.

Skönt ändå att veta att livet erbjuder alla sidor, den nyper biter och river mig för att jag ska veta att jag lever. Men detta kommer väl inte hålla på för evigt heller. Självklart inte skarattar Han tröstande mot mig.  

För mig att att få uttrycka mig, i sråk, musik, ord, är avgörande. Idag blev det Mute math sjung känslor sjung! Sen blir allt överstökat.

Backfire
Please tell me,
Why are we,
Trying so hard?

Why worry?
It's over,
We always fall right back,
To where we start.

There goes another one of our,
Sure-fire plans,
It backfired again.
We try to think it through,
The best that we can,
I bet it's gonna backfire again.

http://www.myspace.com/mutemath

peace out! / Lou


Onsdag Dan före dopparedan

Julen kommer att bli bra, är inte säker men jag hoppas på det.

Ingen klapp är inslagen, det är detta nätterna är till för.

Skinkan är klar, pepparkakor bakade, alla är hemma.

Dövande knarrande promenad väntar


G
enom en springa kommer solen in, tystnaden, dammet som endast nu syns,

Jesus, min själ ekar efter mer av Dig.


Söndag

Jag skrver inte för att mitt liv inte är så intresant, jag lovade ju mig själv att inte klaga på skolan och det har blivit så mycket där att jag går i skolan, stannar kvar etfer, och pluggar när jag kommer hem. En kamera har jag inte, så de bilder som skulle kunna komma är från sommaren, inget fel med det, tänkte lägga upp lite faktiskt, detta var en lam ursäkt till ekot på en blogg som är gjord för mig, otroligt nödvändigt.

djupa andetag. . .

Jag lever med en nästan komplett familj! Ludvig myser till det på söder annars är alla hemma, sorasysterbråk, blandas med härliga lattefrukostar, skrik på storebror blandas med långa brottningsmatcher, som jag viner med fula knep ibalnd... Det känns åtminstone bra att veta att syskon alltid håller. även fast det ä en tunn linje mellan hat och kärlek.

in . . . ut . . . ner till magen

En fanfar för G3! vi är inte den bästa globalklassen, men vi är den myskigaste femenist familjen med massa bråk ocg diskussioner men desto mer kärlek! Det kommer att bli ett skönt med lov men ändå lätt attbörja skolan då jag vet vilka jag väntar på, skulle gärna lägga ut vårat sexxia skolfoto, pappa utbriste "Det här är ju nästan osmakligt!" och rynkar lite på näsan samtidigt som han ler. Josefin fick peka utmig eftersom han inte kunde hittamig mellan alla snygga smått femenia killar.

andas, ner med axlarna

Lovet firades i Michaels lägenhet, massa prat, mat, kaffe, bus, promenader och snö. Skön lugn start nice and slow like his tempo. . . Det kommer nog att bli mer sånt veckorna framåt, bra, en bra vän.

En natt gick, glömde datan på, nu ska det publiceras

Det blev slumberparty med Adam och Michael, våffelfrukost och Zombikrig, helande för en trött tuss som jag. Sen he, på med insperationsglaögonen och börja julstäda. Sysko är en rot till glädje!

Love/Lou


Måndag morgon

Sitter med uppvärmt kaffe,

idag ska jag åka till älvsjömässan till MR-dagarna,

kommer bli skönt att få rutin igen!

 

Kärleken söker inte sitt,
såklart,

då får jag va tyst då...

 

löv /Lou


Hösten 2009

Slitit att ladda upp så mycket, mysiga bilder tycker jag endå!

    
  


Min höst typ, lite blandat av inte så mycket. Massa födelsedagar, Filip 20 år! Ludvig 27 år! Pappi 59 år! och jag, 18, det var en bra födelsedag :)

Jag vill låta bilderna tala för sig själv.   

Hett tips
: Gymma aldrig om du är bajsnödig, det slutar bara illa, fast jag hade tur, men det var inte kul . . .

/Lou


Lördag

 

Mamma och jag ska åka till ett fik här i Kungsängen för att ha det lugnt och skönt på alla helgonadagen. Det kommer att bli bra tror jag, lagom mycket. Vet inte hur mycket mer min helg kommer att innehålla utöver det, har studier att få undan, prov och inlämningar.

Imorse vaknade jag på andra sidan av mamma, (pappa är i Ånimskooog så det finns en plats ledig i den underbara sängen, jag tänker inte försvara mig för att jag sov bredvi henne, vi är tajta så det behövs inte, shit, nu gjorde jag det i alla fall :P ) vaknade kl åtta idag igen, min biologiska klocka behöver gå till urmakaren... Vi gjorde den godaste kaffekoppen. Sen satt jag och läste bok medan timmarna gick. Jag lär mig mer och mer att uppskatta mitt eget sällskap, att bara vara ensam, det är inget läskigt, bara bra. För det är ju ändå bara dig jälv du absolut måste leva hela ditt liv med. 

Love/ Lou


Tisdag

Om ungefär 20 min drar jag till Niklas landställe, gulligt av Sofia att byta plats med mig så att jag fick åka bil.
Det dumma är att jag bara driver omkring, jag vill inte riktigt åka, inte riktigt heller stanna, jag vill bryta upp, men ändå stanna kvar. I allt vill jag bara bli Lotta på bråkmakargatan och sätta mig ned på huk med händerna över huvudet tills allt käns bra igen.
Men imorse bestämde jag mig för att ta kontroll över mitt liv och göra medvetna val och inte låta allt runt omkring mig bestäma. Jag vill inte sätta mig själv på tronen, bara göra mig själv medveten om konsekvenserna av mina val. Och inte på det tjejiga sättet: "Nu-ska-mitt-liv-bli-bättre" hurtigt, utan bara ett ärligt försök.

Låten är ett sjukt bra exempel på simpel musik som bara är så utomordentligt bra!

I ain't being funny, I ain't got the brakes
I ain't got the aces, I ain't got the stakes
If Only
I ain't got the nerve, I ain't got the makings of
the man you deserve, I ain't got the time
If Only

I'll be right on the train, up to town to, take you out again
Right on the train, first one outta here, to take you out again

I ain't got the bullshit, and I ain't got the lies
I ain't got the memories of tears in your eyes
If Only
I'd be right on the money, I'd be right on time
I'd be right about everything that's been all on my mind
If Only

I'll be right on the train, up to town to, take you out again
Right on the train, first one outta here, to take you out again

You got a new man, and he sounds great
I got a new girl who treats me right
If Only

I'd be right on the train, first one out
Up to town to take you out
Again

Fink-If only
http://www.youtube.com/watch?v=D5FGgKFi8Yk

Lou, över och ut!


Måndag


Morfar



morfar

Idag har jag min första lovdag på höstlovet, helgen har varit full med roliga saker som tro hopp och skola på lördagen, hela dagen. Sjukt inspererande! och lunganade, prestationskraven släppte.
 På söndag såg jag Erik Tilling och Bengt Johansson live i fliladelfia kyrkan, Jag grät för att det var så otroligt ärlig och bra musik. Fick en signerad skiva av Erik, Bengt känner vi så det skulle kännas fånigt att fråga. . .  
Nazareth har sovit hos mig hela helgen också, min spanska kompis som studerar psykologi i Göteborg, det var härligt att träffa henne, omväxling och kärlek!

Men bilden då? Morfar kom hit igår och har sovit över tills idag. Hela morgonen har jag bara tagot det lugnt och gjort saker i min egen takt, och känt att jag har haft tid att slösa tid. Och då har jag slösat massor med tid att sitta och lyssna på morfar och hans liv, kvalitetstid ♥ Jag vill bara skriva om morfar nu när han fortfarande lever och på så sätt uppskatta honom så att jag inte gör det när han har gått vidare. Han är ändå snart 90 år, han är ju förr 1920, det är saftigt mycket liv att dela med sig av!
Det roliga med detta är att när vi var färdiga med pratandet och kaffedrickandet så ville han gå upp och ta ut pengar från bankomaten, och jag ville förvirra mig i facebook. Så tiden flög fram och tillslut tröttnade jag på facebook. Och när jag har suttit så länge brukar jag ha suttit alldeles för länge! Så slog det mig,
MORFAR! 
Shit shit shit! vad har hänt! jag såg senariot framför mig, jag kommer upp till centrum och en ambulans står där. Jag springer fram till en dam som står och iaktar händelsen, jag frågar anfått efter att ha sprungit upp för backen: Vad har hänt? svaret blir, En farbror ramlade ihop, förmodligen en hjärtattack.
Blodet rusar jag springer fram mot båren som lyfts in i ambulanden, damen kollar förskräckt efter mig. Men ambulansföraren stoppar mig och jag börjar förtvivlat skrika:
Släpp mig! Det är min morfar!!

Dessa tankar susade genom mitt huvud när jag småsprang upp för backen. Runt varje krök önskade jag att den smått hjulbenta mannen med basker skulle dyka upp, och ja, detta är en lycklig historia, mannen dök upp runt ett hörn. Jag korsade gatan och gick fram till morfadern som stod och kollade på en stor färgglad ek på en tomt. Han släpper inte blicken medan han säger, vilka fina trädgårdar det finns. Jag säger med ironi i rösten, när tog det 45 minuter att gå fram och tillbaka till centrum?
Vi skrattar åt allt och han tackar för min omsorg.
Min morfar är Bäst!


RSS 2.0